Alla vinner på mer kompetens­utveckling i arbetslivet

Genom att staten stimulerar investeringar i medarbetares kunskap stärker företagen sin samlade kompetens och därmed sin konkurrenskraft. Det bidrar till ökad produktivitet, högre löner och ökade skatteintäkter för staten. 

En ny rapport från Almega beskriver hur näringslivet i dag arbetar med personalutbildning, hur individers ställning på arbetsmarknaden stärks samt hur andra länder stimulerar kompetensutveckling.

För att stärka Sverige som kunskapsnation, för att dra nytta av möjligheterna med AI och för att bidra till globala miljöutmaningar behöver näringslivets arbete med kompetensutveckling stärkas. Ett kompetensavdrag är ett första steg.

Det är en myt att Sverige är bäst på personalutbildning. I dag minskar investeringarna i personalutbildning och svenska företag arbetar inte lika systematiskt med kompetensutveckling som företag i andra länder. Denna utveckling hotar Sverige som innovativt kunskapsland.

De immateriella investeringarna, som till exempel personalutbildning, behöver uppvärderas och ges samma uppmärksamhet som de materiella. Humankapital kan inte tas upp i balansräkningen som en tillgång som skrivs av över tid. Det finns flera orsaker till att företag inte investerar tillräckligt i medarbetarnas kompetens. I högkonjunktur är det svårt att avvara personal för utbildning och i lågkonjunktur saknas ofta resurser. Detta leder till att samhället som helhet investerar för lite i personalutbildning.

I dag minskar investeringarna i personalutbildning och svenska företag arbetar inte lika systematiskt med kompetensutveckling som företag i andra länder. Denna utveckling hotar Sverige som innovativ kunskapsnation. Ett kompetensavdrag kan stimulera fler företag att aktivt stärka sin samlade kompetens och därmed sin konkurrenskraft.

Vi föreslår ett nytt kompetensavdrag som subventionerar företags externa utbildningsinvesteringar. Avdraget ger arbetsgivare möjlighet att kvitta kostnaden för köp av externa kurser och utbildningar mot de skatteinbetalningar som görs via företagets skattekonto. Avdraget avgränsas till företags köp av utbildningar och kurser från externa leverantörer så att det blir enkelt att verifiera och följa upp. Vårt förslag innebär en avdragsmöjlighet för halva kostnaden av den externa utbildningen.

Omställningsstudiestödet riktar sig till individer som vill vidareutbilda sig inom sitt yrke eller till något helt nytt yrke. Individens utvecklingsönskemål genom omställningsstudiestödet kan bidra till företagens samlade kompetens, men det räcker inte. Företag behöver se till hela sin samlade kompetensutveckling och strategiskt utveckla många medarbetare.

Strategisk kompetens i företaget är arbetsgivarens beslut. Företagen definierar vilka behov man har i organisationen som helhet, det vill säga hur den kollektiva kompetensen behöver utvecklas. Detta betyder i sin tur att olika individer behöver gå olika kurser eller utbildningar som bidrar till företagets utveckling. Medarbetarna får då ökad kunskap och företaget större samlad kompetensbas.

Vårt förslag innebär avdragsrätt för köp av personalutbildningar från externa utbildningsanordnare. Kurserna ska syfta till att stärka företagens produktivitet. Vi föreslår att kompetensavdraget utformas som ett generellt avdrag mot skattekontot och inte kopplas till en specifik skatt.

Det finns flera skäl att fördra denna utformning. Modellen borgar för enkel administration eftersom det är här Skatteverket samlar de flesta av företagens skatter och avgifter. Skatteverket registrerar dessutom automatiskt ett skattekonto för alla som ska betala någon form av skatt eller avgift till myndigheten. Genom att kompetensavdraget kopplas till företagens samlade skatteinbetalningar finns alltid en skattebas att göra avdraget från.

Med ett kompetensavdrag motiveras företagen till ökade investeringar i medarbetarna, och med en marknad för vidareutbildning blir det resurseffektiva lösningar som styrs av företagens efterfrågan. Om företag får dra av 50 procent av kostnaden för externa utbildningar och kurser skulle det i dagsläget motsvara subventioner på omkring 3,6 miljarder kronor. Om reformen slår väl ut, och utbildningsinköpen ökar med exempelvis 50 procent, uppgår kostnaden till ungefär 5,3 miljarder kronor.

De minskade skatteintäkter som kompetensavdraget innebär, kompenseras av en mer robust och dynamisk arbetsmarknad, högre produktivitetsutveckling vilket minskar kostnaderna för omställning och arbetsmarknadsutbildning.